det här är min tid

Väntar in våren med dessa, mina fantastiska klasskamrater.

 

Trodde denna eftermiddagen skulle bli så ångestladdad men har trivts bra framför Photoshop, psykologiläxa och en hamburgare. Mamma har sedan det blivit mörkt spelat Lalehs Sjung-platta som inte går att definera med något annat än vår. Vår, vår, vår. Det var ett jävla tjat om den där solen bakom molnen, bladen på träden och jeansjackan till skolan. Men jag längtar mer än vad jag har tålamod att bära för att vänta.

Annars bär jag eyeliner igen för första gången på säkert ett halvår och trivs för bra i det. Envisade ju mig med att kapa ner på sminket sen i november. Och bortsett från den kreativa kris som lagt sig i fingertopparna och att jag sällan längre vet vad som är snyggt och inte så känns det skönt att vara bakom kameran igen. Nattmaten har blivit en sysselsättning som jag älskar och det var länge sedan jag inte hade en godispåse i tågpåsen eller cips på mitt rum. Inatt blir två apelsiner och en avokado precis lagom though.

 

Känner att mina texter blir osammanhängande och jag orkar sällan läsa igenom dom. Snart måste jag dock sova för ska upp lite för tidigt imorgon för ett möte med skolans specialpedagog. Hon är dock helt fantastisk så inga klagomål.

 

Hoppas ni får en fin nattsömn.